Skogen i politiken – ny utredning

Vilka intressen ska väga tyngst? Hur ska skogspolitiken tas in i framtiden?

Den senaste svenska skogspolitiska utredningen (SOU 2025:93 – En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk) syftar till att modernisera skogspolitiken utifrån dagens krav på klimat, biologisk mångfald och ekonomisk utveckling. Den bygger vidare på den skogspolitik som infördes 1993, där produktionsmålet och miljömålet väger lika tungt. Utredningen konstaterar dock att förutsättningarna har förändrats kraftigt sedan dess, bland annat genom ökade klimatkrav, nya EU-regler och större fokus på naturvård och artskydd.

Ett centralt förslag i utredningen är att öka skogsproduktionen för att bidra till klimatomställningen och stärka Sveriges ekonomi. Skogen ses som en viktig resurs för att ersätta fossila material och skapa biobaserade produkter. För att uppnå detta föreslås åtgärder som ökad gödsling, bättre viltförvaltning för att minska betesskador samt anpassning av skogsbruket till klimatförändringar, exempelvis genom att använda fler trädslag. Utredningen föreslår också ett tydligare produktionsmål som ska komplettera miljömålet.

Minskad detaljstyrning

Samtidigt vill utredningen stärka äganderätten och förenkla regelverket för skogsägare. Tanken är att minska detaljstyrningen från staten och i stället ge skogsägare större frihet att själva bestämma hur deras mark ska brukas. Detta anses kunna öka investeringsviljan och göra skogsbruket mer effektivt och konkurrenskraftigt.

När det gäller miljö och naturvård föreslås flera förändringar. Frivilliga avsättningar av skog kan få större betydelse, och i vissa fall kan skyddade områden omprövas. Utredningen vill också göra miljömålen mer konkreta och mätbara. Samtidigt betonas att skogen fortsatt ska bidra till att bevara biologisk mångfald, även om metoderna för hur detta ska ske förändras.

Stöd och kritik

Skogen lyfts också fram som en central del av klimatpolitiken. Genom ökad tillväxt i skogen kan mer koldioxid bindas, samtidigt som träprodukter kan ersätta mer klimatbelastande material. Utredningen föreslår därför nya sätt att mäta skogens klimatnytta och hur den bidrar till en växande bioekonomi. Utredningen har dock mött både stöd och kritik. Kritiker menar att förslagen riskerar att försämra den biologiska mångfalden och att fokus på produktion blir för stort på bekostnad av miljön. Förespråkare anser däremot att förslagen stärker skogsägarnas villkor, ökar tillväxten och bidrar positivt till klimatet.

Sammanfattningsvis innebär utredningen en tydlig inriktning mot ett mer aktivt och produktionsorienterat skogsbruk, samtidigt som miljömålen finns kvar men förändras. Den centrala frågan framöver blir hur balansen mellan ekonomisk utveckling, klimatnytta och bevarandet av biologisk mångfald ska hanteras.