Orimlig myndighetsaktivism
Lagändringsförslaget rörande bildande av naturreservat och balansen mellan juridiska personer och privat ägande kan inte kallas annat än myndighetsaktivistiskt. Det ligger nu ett förslag till ändrade regler om markavstående enligt Jordförvärvslagen, innebärande att rätten till ersättningsförvärv för juridiska personer skall slopas. Skogsstyrelsen anser inte att det är en särskilt viktig fråga och att det inte nämnvärt påverkar juridiska personers vilja att avsätta mark till naturreservat. Jag delar inte den uppfattningen och frågan är betydligt mer komplicerad än så. Det är inte upplåtarens förvärv av ersättningsmark som rubbar balansen utan det är statens och Naturvårdsverkets bildande av naturreservat som rubbar den och det gäller naturligtvis särskilt i de fall det bildas naturreservat genom köp eller upplåtelser för all framtid från fysiska personer.
Missbrukar sin ställning
I ett tidigare fall nekade Jordbruksverket ett bolag att förvärva ersättningsmark med hänvisning till att marken inte avyttrats utan endast avstått brukningsrätten till Naturvårdsverket för all framtid. Beslutet överklagades, genom Skånegårdars försorg, till Kammarrätten som beslutade om bifall, (Dom 2015-02-10, Mål nr 2251-14) med hänvisning till att det i förarbetena till lagen hävdades att begreppen ”överlåta” och ”avstå” likställdes eftersom den som upplät marken för all framtid gick miste om brukningsrätten. Domen överklagades av Jordbruksverket till Högsta Förvaltningsrätten men prövningstillstånd beviljades inte så Kammarrättens dom (2016-03-10 Mål nr 945-15) är prejudicerande. Det är på grund av denna dom som Jordbruksverket tagit initiativ till att ändra lagen och avskaffa återköpsrätten för juridiska personer. Det är helt klart en myndighetsaktivism och det är ju intressant att när en dom går en myndighet emot kan den i kraft av sin ställning se till att ändra lagen.
Stor andel skatt
Frågan kompliceras också av att den som avstår mark till naturreservat äger rätt att avsätta realisationsvinsten till en Ersättningsfond så att reavinsten och därmed skatten skjuts upp. Skulle rätten till ersättningsförvärv upphöra tvingas den som avstår mark skatta fram reavinsten med en skattesats på 20,6 procent. Detta var också ett argument Kammarrätten beaktade eftersom Bolagets avsättning till Ersättningsfonden godkänts av Skatteverket. Sammantaget innebär ett avskaffande av rätten till ersättningsförvärv att det bolag som avstår mark till Naturvårdsverket inte bara förlorar produktionskapacitet utan måste dessutom skatta bort en stor del av ersättningen. Självklart leder detta till att färre bolag kommer att acceptera nya avsättningar till naturreservat alternativt vilja yrka på en högre ersättning för att kompensera för skatteeffekten.
En annan fråga är om tillämpningen ska blir retroaktiv, innebärande att de som ännu inte förvärvat ersättningsmark förlorar rätten trots att femårsgränsen inte uppnåtts?
Dag Magnusson
Styrelseordförande, Civilekonom
