Marknaden är stark och hoppfull
VD Ann Knutsson om nuläget och omvärlden
Trots internationell oro och räntans ovisshet finns det desto fler faktorer som pekar åt rätt håll. Ann Knutsson analyserar vårt nuläge, med hopp om god tillväxt och hög efterfrågan. Redan före bombningarna av Iran började kunde vi konstatera att marknaden stod och vägde. Marknadsundersökningar i fastighetsbranschen visade att ovanligt många räknade med högre bostadspriser. Nu verkar det, lite överraskande, som om hushållens förbättrade ekonomi och ett positivt nyhetsflöde med nya bolåneregler och halverad matmoms stärker bostadsmarknaden mer än vad krigs oron i Mellanöstern och risken för högre inflation med räntehöjningar försvagar den. Nettot är positivt och bostadsmarknaden stärks.
Att bostadsmarknaden behåller styrkan trots kriget i Iran beror på att hushållens ekonomi redan har förbättrats avsevärt sedan våren 2024 när räntorna började sänkas, samtidigt som de goda nyheterna väger tyngre än risken för att höjda energipriser ska höja inflationen och räntorna. Inflationen har sjunkit under våren för att sista månaden öka lite igen. Vi närmar oss nu Riksbankens inflationsmål och om inte det geopolitiska läget förvärras bedöms styrräntan ligga stabil i dagsläget. Den 1 april sänktes bolånetaket till 90% vid bostadsköp, så kontantkravet sänks till 10% för att hjälpa unga. För att dämpa den totala belåningen balanseras det med att man inte får belåna en bostad man redan äger med mer än 80% (tidigare 85% som vid köp av ny bostad) och en tröghetsregel som gör att man inte får värdera upp bostaden för att låna mer förrän efter 5 år. Dessa ändringar kan göra renoveringsobjekt mindre attraktiva samtidigt som vi troligen kommer att se ökade priser på framför allt bostadsköp med lite lägre köpeskilling.
Hushållens kostnader
När det gäller att stimulera hushållen och deras konsumtion kommer halveringen av matmomsen från 12 till 6% lägligt för att kompensera till exempel högre bensinpriser. Som en direkt koppling till de höga energipriserna har regeringen tillfälligt sänkt skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå. De går även vidare med ett utvidgat elstöd som kompensation för höga elpriser i januari och februari. Företag får inget stöd, men hushållen får totalt 3,4 Mdr som ska betalas ut under sommaren inför valet. Att sia om när Irankriget slutar är omöjligt, men om läget lugnar sig innan ett minskat utbud och högre kostnader får genomslag i ekonomin kan dagens turbulens snarare bli ett hack i kurvan. Med goda ekonomiska förutsättningar är marknadspsykologin avgörande för att hushållen ska våga agera och hålla efterfrågan uppe så att vi får en minst lika balanserad och stark bostadsmarknad som nu.
Efterfrågan på lantbruk
Trots ökade drivmedelspriser och dåliga spannmålspriser ser vi en stärkt efterfrågan och god framtidstro hos spekulanterna. Vid försäljning av produktionsfastigheter tycker vi att efterfrågan och framtidstron har stärkts, trots sänkta avkastningspriser, och marknaden är god för att sälja sin gård. Vi ser tydligt att de geografiska områdena med djurproduktion står starka – där är efterfrågan stor vilket driver priserna uppåt. Likaså är områden med specialgrödor fortsatt attraktiva, även om vattentillgången har blivit en väldigt viktig fråga. Vi märker tydligt att mark med vattentillgång ligger högre i pris jämfört med mark utan vatten i samma område. I Skåne har odling av stärkelsepotatis ökat kraftigt under de senaste åren och grödan väger upp i en marknad med sviktande spannmålspriser. Under det senaste året har mjölkpriset sjunkit med ca 27 procent och fläskpriset med ca 9 procent. Nedgången ska dock ses i ljuset av att båda produktionsgrenarna under de föregående åren haft höga avräkningspriser, vilket inneburit god lönsamhet för många producenter. Marknaden för såväl mjölk som griskött kännetecknas av en mycket hög prisvolatilitet.
Relativt små förändringar i utbud eller efterfrågan kan få betydande genomslag på avräkningspriserna, eftersom produktionen är svår att anpassa på kort sikt medan konsumtionen förändras relativt långsamt. När produktionen ökar, både nationellt och internationellt, kan marknaden snabbt gå från underskot till överskott, vilket pressar priserna.
Holländare och danskar
Holländarna har i många år varit uppgivna på Nederländernas lantbrukspolitik och framtidstron på att vara lantbrukare i Nederländerna är svag. Det finns därmed stort intresse från holländarna att köpa gård i Sverige och framförallt mjölkgårdar, men även andra inriktningar.
Vi märker nu att även danskarna har börjat tappa tron och börjat söka produktionsgårdar i Sverige. Den danska regeringen avskaffar nu jordbruksdepartementet för att överlåta departementets frågor till departementet för natur- och djurskydd och beslut är taget på att 20 procent av Danmarks åkermark ska planteras med skog eller göras om till våtmark. Och även om danskarna sedan länge har funnits som köpare i Sverige är det nu mer uttalat att det beror på dansk lantbrukspolitik och tydligt att det är vanliga lantbrukare och inte som tidigare de som delvis såg det som en investering.
Hästgårdar på frammarsch
Vid försäljning av hästgårdar och bostäder på landsbygden är köparsidan mer aktiv och mer intresserad av att komma till avslut. De mindre hästgårdarna följer mer bostadsmarknaden i stort och gynnas av de nya lånereglerna. De professionella och lite större hästgårdarna säljs ofta till verksamma inom sporten.
Vanligt är att de aktiva vill flytta mer söderut och komma närmare tävlingar på kontinenten eller att aktiva hästägare väljer att investera i anläggningar till sin verksamhet.
Stabilt i skogen
Intresset för skogsfastigheter är fortsatt stort och marknaden stabil, även om prisutvecklingen framöver väntas bli mer återhållsam. Under de senaste femton åren har priset på skogsmark haft en tydligt positiv utveckling i stora delar av landet, med särskilt stark uppgång i syd.
Skogen ses fortsatt som en långsiktigt trygg investering i en tid som präglas av geopolitisk osäkerhet, stigande energipriser och ett osäkert ränteläge. Samtidigt lockar skogsfastigheter både traditionella skogsägare, kapitalplacerare och köpare som söker ett livsstilsboende kombinerat med markinnehav. Virkesmarknaden har emellertid börjat svalna efter fjolårets rekordnivåer. Under andra halvan av 2025 började priserna på både timmer och massaved att falla. En mer avvaktande konjunktur, större virkeslager och stormskador bidrar till osäkerheten. Trots detta är framtidstron fortsatt god. Efterfrågan bedöms vara stark på längre sikt och många skogsägare visar fortsatt hög vilja att utveckla sina innehav.
Ann Knutsson
VD, Agronom
