Skärpt tillämpning av regler för förvärvstillstånd:

Jordbruksverket saknar insikt

Fram tills för några år sedan fanns det möjlighet att erhålla förvärvstillstånd för lantbruksfastigheter med omfattande byggnader för animalieproduktion med obetydlig areal produktiv åker- eller betesmark. Var den produktiva arealen under 2 ha gavs regelmässigt tillstånd.
Dock kom en dom i Kammarrätten i Jönköping, (mål nr 3241-20 av den 29 september 2020), som avslog en ansökan trots att det inte fanns någon produktiv areal utan avslaget grundade sig på att fastigheten var taxerad som lantbruksenhet. Förvaltningsrätten hade efter ett rimligt och klokt resonemang beviljat förvärvstillstånd – men Jordbruksverket överklagade och vann i Kammarrätten. Den förlorande parten överklagade men fick inte prövningstillstånd i högre instans varefter domen blivit vägledande.

Byggnad på ofri grund

I det aktuella fallet var fastigheten bebyggd med en omfattande äggproduktionsanläggning och bolaget som ville förvärva fastigheten hade gjort omfattande investeringar i byggnaderna, dock var inte byggnaden i sig en byggnad på ofri grund. Således fanns starka ekonomiska skäl att överlåta fastigheten i sin helhet till bolaget. Varför driver Jordbruksverket den här typen av fall då det är alldeles uppenbart att avslaget är starkt begränsande för köparen och att det ur det så kallade markbalansargumentet fullständigt sakna betydelse? Fastigheten kan sannolikt ombildas till en industrienhet, då behövs inte förvärvstillstånd men bolaget drabbas därvid av fastighetsskatt på 0,5 procent av taxeringsvärdet och det kan för större anläggningar bli flera hundratusen kronor per år. Jordbruksverkets agerande vittnar om en rigiditet och bristande förståelse för lantbrukets och animalieproduktionens realiteter. JBV hävdar i sin argumentation att marken redan tillhör bolagets ägare. JBV verkar sakna insikt i att en byggnad på en fastighet ej kan lösgöras och säljas till tredje man.

Större animalieproducenter bör av denna dom dra slutsatsen att vid nybyggnation låta ett bolag, driftseller fastighetsbolag, uppföra byggnaden som byggnad på ofri grund och arrendera marken av den fysiske ägaren. Då kan byggnaden i framtiden överlåtas till annan juridisk person utan krav på förvärvstillstånd. Olägenheten ur belåningssynpunkt kan delvis elimineras genom långfristiga arrendeavtal och banken kan kombinera pantsättning för marken med en företagsinteckning för byggnaden. Sannolikt leder den lösningen till en högre räntesats än om både mark och byggnad tillhört det producerande bolaget. Denna nackdel har emellertid Jordbruksverket tydligen ingen förståelse för. Jag hade förväntat mig att Jordbruksverket haft en mer pragmatisk attityd till svenskt lantbruks fromma.

Dag Magnusson
Styrelseordförande, Civilekonom