Vindkraftverk – en dålig investering
Egen erfarenhet visar på alltför låg avkastning från vindkraftverk, i förhållande till risken. Här gör vi en jämförelse med en alternativ investering i skog…
2007 uppförde vi på vår gård i Dalsland ett Enercon 800 kW på kalkyler som var baserade på ett elpris på 70-90 öre per kWh. Verket kostade med elanslutning, telefonuppkoppling och vägar ca 10,5 Mkr och hade en beräknad produktionstid på 25 år. Vi räknade med att elpriset skulle följa med inflationen vilket innebär att elpriset i dag för producenten skulle legat på 1,10 – 1,25 SEK per kWh.
Verket har gått bra och producerat i genomsnitt ca 1,6 milj kWh per år och haft en hög andel produktionstimmar i förhållande till andra liknande verk. De första åren hade vi ett elpris för producenten på ca 80 öre men fr o m 2010 tom 2024 har genomsnittspriset legat på 47 öre kW- h vilket innebär att investeringen varit katastrofal. Elcertifikaten gav från början ca 20 öre och mellan 2011 och 2015 ca 15 öre per kWh för att fr o m 2016 närma sig 0. Visserligen är inte vindläget det bästa men vi ligger ungefär i mitten av vad liknande verk producerar.
2008-2009
PER ÅR
Intäkter 1 280 000:-
Kostnader* 210 000:-
Resultat 1 070 000:-
*Serviceavtal Enercon, försäkring, snöröjning
Avkastningen låg således på drygt 10 procent för att täcka ränta, avskrivning m m under 25 år. Efter avskrivning annuitet skulle det ge en avkastning på knappt 9 procent. Acceptabelt.
2010-2024
PER ÅR
Intäkter 772 000:-
Kostnader 240 000:-
Resultat 532 000:-
Avkastningen uppgår före räntor och avskrivning till ca 5 procent. Det motsvarar en nettoavkastning med 25-års annuitet på ganska exakt 1 procent. Efter 17 år har verket gett en nettoavkastning före hänsyn tagen till ränta på investeringen om 10 120 000:- Det dröjer således ytterligare ett halvår innan vi har fått tillbaka det investerade beloppet.
Nu räknar man med att verket kan komma att vara produktivt i 35 år. Då har det om dagens elpris är det- samma fram till dess genererat ca 19,5 Mkr i nettointäkter före ränta = genomsnittlig årlig nettoavkastning efter avskrivningarna ca 2,5 procent. Den avkastningen är alltför låg med tanke på den risk och osäkerhet som det är med elproduktion.
Frågan är hur det kommer att gå med de storskaliga solcellsinvesteringarna. Låt oss räkna på det.
Investering per ha
Produktion ca 1 Milj kWh x 47 öre
Kostnader
– markarrende
– underhåll, försäkring, skötsel
Nettointäkt per år
Driftstid
8 000 000:-
470 000:-
-25 000:-
-45 000:-
400 000:- motsvarande 5 %
40 år
Med 40-års annuitet ger det en nettoavkastning på 4 procent men med en mycket ansträngd likviditet i början eftersom kreditgivaren sannolikt vill ha en snabbare amortering än vad annuitetslånen medger. Vidare är det så att ju mer vindkraft och solenergi vi får desto lägre blir priserna när det blåser mycket och solen lyser.
Investeringarna i sol- och vindkraft förutsätter batteriinlagring och det är fortfarande för dyrt, nästan samma kostnad som för produktionsanläggningen. Som Dan-Sten Olsson på Stena har krävt måste staten gå in och underlätta dessa investeringar eller garantera ett elpris även för sol- och vindkraft, liksom nu föreslås för ny kärnkraft. Vi kan inte förvänta oss att framtidens energiproduktion ska finansieras av privat riskkapital när förutsättningarna och kalkylerna är så svaga.
Diskrepansen mellan elproduktions- och konsumentpriserna är för höga och kraftbolagens oligopol och statens skattepålägg har snedvridit marknaden. Det är producenterna som får betala priset för detta. Så det gäller att se upp med vilka markägarna ingår långsiktiga arrendeupplåtelser för solenergi. Konkurserna kan bli många och det gäller då att ha avtal som gör att markägaren är skyddad.
Hade vi 2007 i stället för satsningen på vindkraftverket förvärvat en skogsfastighet för 10,5 Mkr hade vi till
dags dato fått följande utfall:
2007 låg skogspriserna i Dalsland på ca 350:-/m³sk. Vi hade kunnat köpa en fastighet med 30 000 m³sk och med ett virkesförråd med 150 m³sk/ha motsvarar det 200 ha. Bonitet och tillväxt, säg 6,5 m³sk/ha och år.
Tillväxt per år 1 300 m³sk per ha
Avverkat/gallrat 60 procent
av tillväxten 780 m³sk x 325:-** 253 000:-
Jaktarrendeavgit 200 ha x 175:- 35 000:-
Nettoavkastning 288 000:- motsvarande 2,75 procent
(**netto över tiden (inkl planterings- och röjningskostnad)
Nettoavkastningen är över det normala för skog men det beror på att skogsmark var billig i Dalsland 2007. Vad hade då den skogsfastigheten i Dalsland varit värd i dag?
30 000 m³sk + tillväxt 1 300 m³sk./.avverk 780 m³sk x 17 år = 38 840 m³sk.
Marknadsvärdet i dag skulle uppgått till 38 840 m³sk x 800:- = avrundat 31 Mkr.
2007-2024
PER ÅR
Värdestegring 6,5 procent
Nettoavkastning 2,75 procent
Summa 9,25 procent
Nu 2025 är nettoavkastningen väsentligt högre. De höga virkespriserna ger snarare 600:-/m³sk netto efter avverknings-, planterings- och röjningskostnad. Det motsvarar ett årligt netto 780 m³sk x 600:- motsvarande 470 000:-/år + ett eventuellt jaktarrende. Totalt avrundat drygt 500 000:-. Det motsvarar en avkastning på cirka 1,75 procent av dagens marknadsvärde + ej avverkad tillväxt på 520 m³sk x 800:-= 416 000:- motsvarande 1,35 procent, sammanlagt 3,10 procent. Skogen är dessutom inflationssäkrad!
Vad ska vi dra för slutsatser av detta? Jo, jag vill ge en uppmaning till våra kunder och klienter; utvärdera de investeringar ni gör, dra slutsatser och begå inte samma misstag igen!
Dag Magnusson
Lund i maj 2025
